Om kameler och hur vi bör göra om dem till hästar

Ibland vet jag inte riktigt vad min plats här i livet är. Det kan känns tungt och jobbigt att gå runt i ekorrhjulet utan mening. Alltså jag jobbar ju och så, och har vänner och så, men det kan ändå kännas som att jag saknar ett högre syfte. Varför finns jag liksom? Varför kom vi till? Och vad är det meningen att jag ska göra med mitt liv?

När jag läste igenom tidningen idag blev jag något klarare i det. Thomas Friedman berättar idag på Dagens Nyheters ledarsida hur det ser ut i Mellanöstern och hur relationen till USA är. Jag har alltid tänkt att det är något skumt med de där länderna där borta, bla bla bla bla -stan eller vad de nu heter. Men Friedman kallar dem unisont Mellanöstern, vilket kändes bekvämt i munnen. Det räcker väl, alla är väl ändå muslimer där borta, Korankramare. Jag har aldrig tänkt på det, men nu när Friedman säger det så är det gamla ordspråket att en kamel är en häst som konstruerats av en kommitté, egentligen en liknelse om oss i väst och mellanöstern! Alltså, det är ju klockrent - väst, ledd av USA, är hästen, som ser välskapt, stark och frisk ut, och mellanöstern är den vanskapta avarten tillkommen genom för många kockar. Mellanöstern än kamelen som inte lyckades bli lika fin som den ståtliga hingsten USA. Ett konstigt djur som ingen tidigare skådat, men som måste bli till häst. Såklart!

"När en hel region som har levt utanför de största globala trenderna med fri politik och fria marknader i ett halvsekel plötsligt bestämmer sig för att haka på historien - och var och en av dessa stater har sin etniska och politiska orientering och sina stammar och sekter, och nu försöker en lös koalition av väst- och arabstater med blandade motiv komma på hur de ska få hjälp - tja, nog blir det en del konstiga politiska djur som ser väldigt konstiga ut."

Det är bra ett land som USA som står utanför historien och som ledare för världen, och som räddade våra behinds i andra världskriget, går i bräschen för den upplysta världen. Tänk vad skönt att de städar upp bland sekter och etniska grupperingar, dammsuger dem från alla ideologiska avarter som annars riskerar hota våran frihet här borta. Vi har ju faktiskt ingen etnicitet, eller politik för den delen - det är ju liksom bara en naturlig ordning.

"Mellanöstern är en farlig, våldsam, hoppfull och potentiellt enormt positiv eller explosiv röra, tyngd av moralisk och politisk ovisshet. Vi måste bygga demokrati i det Mellanöstern vi har, inte i det vi skulle vilja ha."

Tack herr Friedman för den moraliska väckarklockan. Han avslutar med att be till Gud, och jag tycker att vi alla kan enas om att det är en smart strategi. För han hör ju oss alltid, och finns där när vi som mest behöver honom. Och kommer vi till telefonsvararen så kan vi vara trygga i att han bara är ute på ett mystiskt ärende på outgrundliga vägar. Jag vet inte vad ni ska göra, men jag ska genast bege mig ut och berätta om min aldrig sviktande moral och hur fritt vi har det här i väst, utan diskriminering, tortyr, sekter, etniska grupper, förtryck och religiösa fundamentalister. Jag har aldrig tänkt på det, men det kanske är Gud jag ska följa. I gymnasiet ställde sig min klasskompis upp på lektionen och sa: "Män fattar bättre och snabbare beslut än kvinnor". Inte förrän nu har jag en kontext att placera i det han sa i. Det stämmer ju i detalj! Det är ju för att Gud än en man. Och han skapade ju oss. Alltså är han ju bäst.

Jag bläddrar vidare till sidan 19 där det står om att barn mår bäst i bakåtvänd vagn. Det här med egna barn har ju aldrig varit min kopp te, som ni kanske förstått av tidigare inlägg om dagisbarn, så jag ska inte uppehålla mig med barnen utan snarare om det som ligger mig varmast om hjärtat - språk. Specialisterna på barn skriver om hur barn bäst blir smarta och fullgoda människor. Om specialisterna har egna barn framgår inte, däremot har de läst och skrivit en massa viktiga böcker om barn. Fett ja-O.

När jag nu i helgen ska ut och berätta om min egen förträfflighet ska jag ta med mig deras visdomsord. Så för att vi inte råka uppfostra en hel nästa generation som inte pratar "riktig" svenska och därmed kanske råkar hamna i fel grupp, inleda en B-karriär som vi vet leder till droger, alkohol, arbetslöshet, utanförskap, sekter, självmordsattentat. Specialisterna säger att en bakåtvänd vagn är vital för språkförståelsen. Barn i dessa vagnar är också gladare.

"Det här är inget som kan kompenseras med tv-tittande, även om det är pedagogiska barnprogram. Modersmålet lär sig barn före tre års ålder, missar man det blir det Rinkebysvenska."

Så. Min målsättning är att komma åt alla barn innan de fyller tre och lära dem hur bra vi är, med detta upplysta och frihetliga språk. Helst barn utanför Sverige också, för det är ju mycket bättre om de pratar svenska än kamelspråk. Det blir ju så mycket lättare att förstå varandra då också. Och låt oss inte glömma, det är för deras egen skull! Eftersom de är missbildade kameler så kanske de inte vet det själv ännu, så därför måste vi lära dem demokratiska språk och sätt.

Och tänk, vad häftigt om de en dag också skulle kunna bli delaktiga i historien, nu när de faktiskt fattat att de ska haka på den. Jag väntar med stor iver och förväntan på den dagen så jag kan beskåda mitt frammejslade lilla föl.

Amen.