tisdag 15 mars 2011

Black Swan, eller sex gör dig galen om du är en ung kvinna.

Har just sett Black Swan. Hade höga förväntningar, den har monsterhög rating på imdb, strålande rescesioner, oscars... Och nu kommer jag spoila lite så lär inte mer om du vill se den.

Filmen var visuellt snygg, men en sån klyshfest. En frigid barnkvinna som måste komma i kontakt med sin sexuella sida för att kunna dansa den passionerade svarta svanen, och till sin hjälp har hon en tafsande äldre manlig lärare som uppmanar henne att gå hem och ta på sig själv, men han gör det ju liksom för att hjälpa henne. Hon snurrar allt djupare ner i galenskapen och lite lesbiskt sex fungerar som en förstärkare för att vi verkligen ska förstå att nu, nu är hon på väg att bli helknäpp.Och när hon till sist kommer i kontakt med sin sexuella sida så dör hon. Kom igen, det är Repulsion all over, men att den har en rätt unken kvinnosyn kan ju ursäktas med att den gjordes för över 40 år sedan.

2 kommentarer:

  1. joooo.... fast den gestaltade en psykos rätt fint tyckte jag. det mest problematiska var att det var så mycket avundsjuka och hat mellan dansarna tyckte jag. kärleken till dansen märktes knappt, och den måste väl ändå vara de drivande kraften?

    SvaraRadera
  2. fast det var liksom standardpsykosen för en ung kvinna på film... det kändes gjort, och jag ser gärna att filmskapare idag tänker ett steg till och verkligen anstränger sig för att inte hamna i samma gamla trötta kvinnoskildringar, och det tycker jag inte riktigt gjordes här.

    Och nä just porträttringen av dem som dansare kom väldigt mycket i skymundan. Att vara dansare på så hög nivå är mycket krävande kan jag tänka mig, kan man då vara konflikträdd och kuvad på det sättet som huvudpersonen framstod i början? Dansen verkade mest vara ett lidande och en manisk strävan efter perfektion för henne.

    SvaraRadera

Blogg listad på Bloggtoppen.se