Husdjurshummern Thibault

En fransk poet vid namn Gérard de Nerval levde på 1800-talet och hade ett trevligt husdjur, nämligen hummern Thibault (THIBAULT!!! :D ). Humrar kan leva i dagar på land så länge deras gälar är fuktiga, så Gérard kopplade Thibault med ett blått sidenband och tog honom på promenad i Paris. Då detta uppmärksammades som en aning exentrisk förklarade Gérard (fast på franska då, får man förmoda) att "And what could be quite so ridiculous as making a dog, a cat, a gazelle, a lion or any other beast follow one about. I have affection for lobsters. They are tranquil, serious and they know the secrets of the sea.”(http://www.harpers.org/archive/2008/10/hbc-90003665. En väldigt intressant artikel, som inleds med ett vackert poem som säkert slår an en sträng för oss som är hippies i hjärtat.).

Och ja, varför inte? Om man kan ta en hund på promenad så kan man väl ta en hummer på promenad? Om man kan äta en hummer så kan man väl äta en hund? Eller vänta nu... ÄTA EN HUND?! The horror! Människans bästa vän och allt det där. Att äta en hund vore barbariskt!

Sluta diskriminera säger jag. Kan du äta en hummer kan du äta en hund. Eller så kan du välja att inte äta någon alls. Egentligen tycker jag inte att köttätande i sig är fel. Att äta djur, att  jaga djur för sin egen överlevnad är för många ett måste. Och det kan tyckas grymt, men naturen är grym. Men djurhållning som den ser ut idag är långt ifrån fria djur i naturlig omgivning. Nej, det är storskaligheten, industrialiseringen, synen på djur som levande köttbehållare som jag vänder mig mot, mest.

Innan jul så gick jag med jobbet på restaurang. En mycket flott restaurang med ett hummerakvarium. Alltså ett akvarium där levande humrar med bundna klor kröp omkring i väntan på att bli tillagade. Det gjorde mig ledsen, men vad kan jag göra? Kräva att vi gått därifrån? Börja gråta av sorg? Skälla ut kökschefen? Det hade inte gjort någon skillnad, humrarna hade likväl hamnat i grytan, restaurangen hade alltjämt fortsatt att ha ett hummerakvarium och mina kollegor hade tyckt att jag var ännu lite knäppare. Men jag tror på att peka ut det absurda i det som vi gör av gammal vana. Om jag hade vetat om promenadhummern Thibault så hade jag berättat om honom. Det hade varit roligt, en lustig anekdot, men bakom humorn finns allvar och kanske hade någon tänkt till.

Thibault hade matchat sitt blå sidenband. Ja, humrar är ju blå innan man kokar dem.

Det här med vad vi lär kidsen.

Utanför spärrarna vid min tunnelbanestation stod det tre stycken från Jehovas och delade ut foldrar. Två av dem var barn. Jag vet inte vad jag tycker om det där. Alla föräldrar indoktrinerar sina barn. De som är med i Jehovas tvingar ju inte sina ungar att stå och dela ut papper för att vara jävliga, utan för att föräldrarna tror att det är bäst för dem. Antar jag. Det är jävligt svårt att dra en gräns. Som idioter på en del dagis om någon ber om att deras barn ska få veganmat och de kläcker den briljanta repliken:
- Men borde inte barnet få välja själv?
Borde inte alla köttungar få välja själv också i så fall?

Finns tusen exempel på det här med föräldramakten. Ungar väljer ju inte själv. Eller ja, de kanske kan välja om de hellre vill spela fotboll eller tennis. Men en förälder som har en övertygelse för ju över den på sitt barn för barnets bästa. Även det vedertagna är ju en övertygelse men det ifrågasätter ju ingen eftersom det är just det vedertagna...

Får man tuta i sina ungar vad som helst så länge man håller sig inom lagen? Tuta eller inte tuta. Det är frågan. Och även att inte tuta är ju att tuta.

Det gäller ju heller inte bara kids. Ständigt indoktrineras vi till att tro en massa saker. Ett härligt exempel på en stor lögn är ju fantastiska Bregottfabriken. För kornas dagliga liv ser ju exakt ut så som det visas på TV, det är ju så OTROLIGT skönt att veta att man kan dricka mjölk med gott samvete. Eller inte.

Eftersom jag är av den bestämda åsikten att folk som äter kött inte är lika intelligenta som de som inte gör det så blir jag både upprörd och glad när återigen snubblar på en artikel som rör det här ämnet. Kött framställd på konstgjord väg. Visst liksom, om det kan få barbarerna där ute att hålla sina tänder borta från djur så antar jag att det är ett bra alternativ. Inte för att jag tror att det kommer att fungera. Inte ens av miljömässiga skäl kommer folk sluta äta kött, trots att kött- och mjölkindustrin är ett av de största hoten mot planeten. Folk säger ju invant att bönor är äckligt trots att de inte ens har smakat. Folk folk folk. För mig är det som en oformlig massa av hjärndödheter.

Jag vet att det inte spelar någon roll att jag skriver det här nu. Jag vet att ingen som äter kött och läser det här kommer att tänka "AHA! Hon har ju rätt, hur kan jag ha varit så jävla dum i huvudet så länge och inte fattat hur jävla sjukt det är att jag äter kött som jag inte behöver utan tvärtom mår dåligt av och som dessutom tar kål på världen jag lever i"

Tvärtom så vet jag att "Kött är mord"-taktiken inte fungerar speciellt bra även om jag älskar alla de som nyttjar den. Jag vet att det till största del avskräcker folk på samma sätt som ryktet om att alla veganer är freaks i kängor som släpper ut minkar varje fredag istället för att gå till krogen och slå ut tänderna på varandra. Jag vet det. Men jag känner mig så förbannat hopplös och uppgiven och deprimerad över att det tar sådan tid för folk att fatta. För jag fattar inte hur man kan äta kött eller dricka mjölk. Jag fattar inte.

Jag fattar att George Bush gör det för han är ju dum i huvudet och bombade folk för att han inte hade något vettigare för sig. Jag fattar det. Men jag fattar inte att en del som jag faktiskt gillar, en del som verkar helt okej och tänker helt okej saker i andra fall, vettiga människor helt enkelt, gör det. Jag fattar inte.

Jag tror inte att det är någon empatisk brist i folks huvuden. Jag tror inte att folk inte bryr sig om djur (trots att en del hävdar det och ändå har husdjur som de aldrig skulle få för sig att äta upp eller låsa in i en bur där de inte kan vända sig ens). Jag tror att det handlar om att folk inte tänker. Inte reflekterar över vad de gör utan gör som de alltid har gjort, allt sedan deras föräldrar pressade i dem deras första kokta korv. Men hur kan man inte reflektera? Jag tror att det är omöjligt att missa de fakta som finns om djurens levnadsförhållanden inom djurindustrin. Trots Bregottfabrikens ansträngningar.

För nog vet du väl att hankalvar lever hela sina liv, runt 18 månader, inomhus och dödas därefter. Så mycket för bilder från Bregottfabriken. På Arlas hemsida skriver de att "Kor lever i snitt drygt 5 år, men variationen är stor." Well, undra vad den variationen beror på. Det låter nästan som att de menar att kor naturligt lever i endast fem år. Så är det ju inte riktigt. Korna får leva i ungefär fem år trots att de kan bli 20-25 år. 

Sen finns det ju folk som säger att korna måste mjölkas hela tiden. I själva verket är det ju så att djur, precis som människor, bara producerar mjölk när de har fått ett barn som behöver den. Därför insemineras korna regelbundet för att producera mjölk. Precis som människor bär en ko sitt foster i nio månader. Ungefär ett dygn efter födseln tas kalven från sin mamma och placeras ensam i en box där den föds upp på pulvermjölk. Människor som arbetat i ladugårdar vittnar ofta om hur påfrestande separationen mellan kalv och ko är och att de ofta står och råmar efter varandra i veckor. När de själva får välja tar kon hand om sin kalv i runt tio månader.

Sen har man en syster också som studerar till veterinär. Det här är några av de fakta hon har levererats på sina föreläsningar.

"65% av de svenska mjölkkorna har mastit (juverinflammation, ~15-20% behandlas av veterinär varje år), >50% av korna har sjukliga förändringar i klövarna.

1/3 av Sveriges mjölkkor behandlas av någon anledning av veterinär varje år.

Över 50% av slaktsvinen får lunginflammation under sitt 6 månader långa liv, vilket i de flesta fall beror på enorma mängder djur på minst sagt begränsade ytor där de andas in ammoniak och damm i de (i många fall) dåligt ventilerade stallarna. Djurskötarna måste använda skydd för att överhuvudtaget kunna andas när de sköter djuren medan grisarna får klara sig bäst de kan. Siffror liknande slaktsvinens gäller även för köttdjuren (nöt).

Ovanstående siffror kommer från Sverige och svenska förhållanden. Samma land som brukar skryta med att ha världens bästa djurskydd, vilket säger ganska mycket om hur det ser ut i andra länder... "

Och ja, 65% av djuren inom mjölkindustrin blir kött. Så att dricka mjölk är lika illa som att äta kött. Nu vet du det också.

Jag vet att det kan vara provocerande med människor som vill förändra någonting som de anser vara orätt. På artonhundratalet var många upprörda över att vissa människor tyckte att det var fel att ha slavar. I början av nittonhundratalet hade kvinnor inte ens rösträtt i Sverige. På vissa (alla?) platser i världen lever kvinnor fortfarande under förtryck, djurhållningen kan till och med sämre än i Sverige (och hur den ser ut har vi ju nu fått redovisad för oss av veterinärstudenten ovan) och det är på vissa håll fortfarande tillåtet att aga barn. Fortfarande är det också väldigt många som äter kött och dricker mjölk, alltså bidrar till de missförhållanden och det djurplågeri som är konsekvensen av detta.

Och här kommer 2:a person pluralis:
Oavsett om ni som äter kött inte tror att djur kan skriva en uppsats som behandlar något livsavgörande ämne eller kan skriva kärleksbrev så kan ni väl åtminstone erkänna att ni innerst inne är medvetna om att de kan känna smärta. Ha ont, liksom. Precis som du har om du sticker dig i fingret eller får en kniv i magen. Riktigt jävla ont till och med. Du tror väl det? Du kanske någon gång har sett en hundägare på stan som råkar trampa sin jycke på tassen så den skriker exempelvis?

Och hur mycket du än tänker "jaja, så kanske det är men jag ooooorkar inte" så finns det ingen ursäkt. Det finns ingen ursäkt för det du gör. Skärp dig för fan. Gör det. Jag vet att du inte kommer att göra det för jag har redan gett upp allt jävla hopp för dig. Jag lovar. Det var alldeles för länge sen någon överraskade mig på den fronten.

Men jag vänjer mig aldrig. Tänker på stora ord som hyckleri och att det är lätt för gemene man att tycka synd om en kaninpalt som blir plågad till döds i något djurmisshandelsfall och samtidigt blunda för alla apatiska kor som står i mörker uppbundna mot en vägg dag ut och dag in, förutom någon månad ute om de riktigt har tur. Men jag vet att det är lättare att tycka synd om en liten kanin och sedan äta en köttbit till middag och prata med familjen om hur upprörande det är med människor som plågar djur. ”Helt utan anledning”. 

Korna får ju till och med gå ut ibland på sommaren har jag hört. Eller inte.

En vanlig dag för svenska kor och kalvar.

Nu har jag inte ens nämnt grisarna och hönsen. De har det mycket värre.